På extra årstämma 2020 har det beslutats att installera trygghetskameror i vår fastighet. Trygghetskamerorna installeras under våren 2021. Video sparas i maximalt 30 dagar enligt gällande regler.
Våra dataskyddsombud är William.naversten@brfsvejk.se resp Olof.kernell@brfsvejk.se
Kamerorna finns uppsatta p g a omfattande och regelbunden skadegörelse och inbrott i vårt trapphus och källare och det finns därmed ett berättigat intresse från föreningen för kamerorna. Materialet finns sparat som längst 30 dagar om ingen särskild händelse skett som fordrar längre lagring. Den som vill kan begära ut information om sin egen registrering och få detta raderat redan före 30-dagarsperioden. Datainspektionen tar emot anmälan för det fall någon anser att trygghetskamerorna bryter mot avtal, regler eller lagar.”
Här kommer mer info kameraövervakning och vad som gäller i en brf.
Vad bör bostadsrättsföreningar tänka på när man ska installera sådana trygghetskameror? Det krävs goda skäl för att ett flerbostadshus ska kunna genomföra en sådan åtgärd. Datainspektionen kom ut under hösten 2020 med nya riktlinjer kring vad som gäller i de fall man planerar att börja installera trygghetskameror. I första hand är det upp till er förening att säkerställa att bevakningen efterlever de krav som uppställs i dataskyddsförordningen (GDPR) och inte inkräktar på vistandes eller boendes integritet. Vilken yta som ska bevakas och tiderna för bevakningen kan vara avgörande faktorer för att den ska vara tillåten.
Trygghetskameror behöver nödvändigtvis inte vara otillåtna inom föreningens områden och kräver som huvudregel inte tillstånd från Datainspektionen. Det är däremot bostadsrättsföreningens ansvar att kamerabevakningen är laglig.
Nedan sammanfattas viktiga aspekter som en bostadsrättsförening bör ha i åtanke vid införandet av trygghetskameror.
Intresseavvägning
För att bostadsrättsföreningen ska kunna installera trygghetskameror krävs att det finns tydliga ramar kring hur bevakningen ska gå till. Intresset av att kamerabevaka ska väga tyngre än de boendes rätt till integritet. I många fall sker bevakningen i syfte att utreda eller förhindra brott. Rätten för de boende att inte bli bevakade i sin hemmiljö väger tungt, vilket gör att en intresseavvägning får göras sett till syftet. Är till exempel bostadsrättsföreningens syfte med bevakningen att förhindra inbrott inom ett visst förrådsutrymme, måste ni tydligt klargöra att ni har problem med inbrott på just den platsen. Intresseavvägningen skiljer sig därför åt beroende på vilket område bostadsrättsföreningen har för avsikt att bevaka.
Trygghetskameror av källarutrymmen, soprum och trapphus
När det gäller bevakning av ytor dit allmänheten oftast inte har åtkomst, såsom t.ex. soprum, förråd och tvättstuga, anses trygghetskameror inte lika integritetskänslig jämfört med sådan bevakning som sker i nära anslutning till lägenheterna. En avgörande faktor är i vilken mån de boende behöver passera dessa utrymmen för att ta sig till sina bostäder. Hur lättillgängligt utrymmet som bevakas är kan därför ha betydelse för bedömningen om bevakningen är tillåten eller inte. Sker bevakningen däremot innanför trapphuset kan den anses ha en integritetskränkande karaktär. I första hand bör bostadsrättsföreningen utreda om andra åtgärder kan vidtas och ha kamerabevakning som en alternativ åtgärd. Kan bostadsrättsföreningen komma till rätta med problemet genom att istället byta till inbrotts-säkrare lås?
Bevakning av trapphus och innergårdar vid problem med t.ex. nedsmutsning och ordningsstörningar har av Datainspektionen inte godtagits som en tillåten bevakning. Rör det däremot upprepade händelser såsom återkommande skadegörelse eller genomgripande felsortering som leder till höga kostnader för föreningen, kan en bevakning anses vara väl motiverad.
Informationsplikt om trygghetskameror gentemot de boende
Dataskyddsförordningen ställer även krav på att ni som bostadsrättsförening ska informera om övervakningen. Informationen ska ske på olika sätt och kan till exempel göras via varningsskyltar där information om ändamålet med bevakningen ska framgå tydligt. Är det ont om plats på skylten kan det vara bra att istället ange en adress till bostadsrättsföreningens hemsida där mer information om de fullständiga villkoren kan utläsas. Viktig information som bör framgå kan t.ex. vara följande:
- information om vem eller var den bevakade kan vända sig till för att få detaljerad information om bevakningen: styrelsen@brfsvejk.se
- upplysning om att de bevakade har rättigheter enligt GDPR
- hur bevakningsmaterialet lagras: lagras i max 30 dgr.
Behovet av att kamerabevaka inom bostadsrättsföreningen ska omprövas var sjätte månad finns. Om bostadsrättsföreningen kommer fram till att kamerabevakningen inte är nödvändig måste den upphöra. Eftersom den lagliga grunden ständigt måste prövas tas detta upp som en återkommande punkt under styrelsens sammanträden. Sammanfattningsvis är det upp till bostadsrättsföreningen att regelbundet göra en samlad bedömning utifrån de krav som Datainspektionen uppställer kring kamerabevakning.